Det nya framtidslandet – i ljuset av historiska lärdomar

Under rubriken ”Har den gröna omställningen något välfärdskontrakt?” ger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, prisbelönt författare och kulturdebattör, publiken en historisk tillbakablick med referenser till sin avhandling ”Framtidslandet” som berör Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet och som nu drygt 30 år senare är högaktuell.

Norrland har varit projektionsyta för olika ”framtider” och för den nationella politiska makten under en väldigt lång tid. Med fokus på den gröna nyindustrialisering som nu sker i Norrbotten belyser Sverker sambanden mellan globala, regionala och lokala skeenden och ställer relationen på sin spets med frågan ”Vilket pris betalar Norrbotten för att rädda världen?” I frågeställningen ligger också frågan om vilken framtid vi ser för Norrbotten och vilka som får vara med att skapa denna framtid.

Framtiden är alltid öppen, betonar Sverker,  och det är viktigt att ha den tanken nära och på så sätt undvika en föreställning att den är skriven i sten. Framtiden bör bestämmas och beskrivas av medborgarna och det krävs en demokratiskt förankrad och inkluderande debatt om vilket samhälle vi vill ha i framtiden. En grön omställning är i grunden något bra, men vi måste vara uppmärksamma så vi inte använder samma resurslogik som tidigare. Istället måste vi se hur vi kan säkra ett hållbart samhällsbygge och hur lokalsamhällena får vara med och bestämma. I detta ligger också att visa hänsyn till minoritetsgrupper och ursprungsbefolkning.

Tidigare, betonar Sverker, hade välfärdskontraktet en regional dimension. Det fanns, till skillnad från idag, en idé om regional solidaritet mellan stat och regioner. Det fanns en nationell överenskommelse om att utveckla den norra landsdelen – trots den stora geografiska spridningen av befolkning och resurser. Staten och den starka offentliga sektorn höll emot marknadens ojämlikhet genom investeringar, infrastruktur, välfärdsinstitutioner, skatteutjämning. Välfärdskontraktet var viktigt för legitimiteten att utveckla Norrland och det gav också en trygghet för individer – man vågade ta stora steg och flytta norrut, försäkrad om att det fanns ett skyddsnät.

Det finns idag initiativ för att bygga vidare på de historiska lärdomarna. Ett sådant initiativ är det 7-åriga forskningsprogrammet ”Det nya framtidslandet? Drivkrafter, utmaningar och möjligheter i relation till norra Sveriges (gröna) industrialisering”.

Rikard Eriksson är professor i ekonomisk geografi och forskar om arbetsmarknad, strukturomvandling och regional utveckling. Dessutom är han forskningsledare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM), och leder det forskningsprogram som nämns ovan. I programmet fokuserar Rikard och hans kollegor på de ekonomiska, sociala och politiska dimensionerna av samhällsomvandlingen. Frågorna är många -  förändras bilden av norra Sverige i spåren av investeringarna; hur planerar kommuner och regioner för en eventuell kraftig befolkningstillväxt; och vilka paralleller som kan dras till historiska skeenden? Den övergripande fråga man söker svar på är om samhällsomvandlingen verkligen är hållbar, och i sådana fall för vem?

Med referenser till Sverker, betonar Rikard hur historien påverkar dagens situation i Norrbotten och att människors, marknaders och samhällens stigberoende påverkar också framtida investeringar.

Den brännande frågan är om vi ska se dagens gröna nyindustrialisering i norr som  ”utveckling i eller för Norrland?”. Det är en balansakt och ställer den enskilda kommunen i en svår förhandlingssituation. I den ena vågskålen ”Återindustrialisering” ligger vikter som naturresursberoende, arbetskraft som flyger in och ut, hur investerares akuta behov tillgodoses, finansiella risker som tas av lokalsamhället samt permanent förstörelse av naturvärden.

I den andra vågskålen ”Samhällsomvandling” ligger vikter som diversifiering, befolkningstillväxt  och lokal skattebas, lokal välfärdsutveckling nu och i framtiden tillsammans med ett hållbart samhällsbygge i linje med samhällsmål. Vilken vågskål som kommer att väga tyngst är också vägledande för frågan om det blir en utveckling i eller för Norrland.

Utmaningarna för länet är många. Omvandlingen genomförs ofta snabbare och mindre genomtänkt när insatserna är höga. Frågan är för vem norra Sverige finns och hur risker och vinster fördelas? Klart är att snabb förändring skapar konfliktytor – speciellt i situationer när man ska förbereda radikal omvandling och samtidigt utveckla befintlig verksamhet.

Samarbete är en väg framåt, både på regional och nationell nivå. Det regionala samarbetet är viktigt och så är även en regional diversifiering – på sikt är det bra för de kommuner som inte är etableringskommuner om de senare växer på olika sätt. En fråga som Rikard ställer är om alla kommuner ska tillhöra stål- och batteribältet eller om en annan profilering medvetet ska väljas?

Vad gäller den nationella nivån är Rikards budskap tydligt – det behövs en mer proaktiv statlig politik, både för att skapa omställningskapacitet och för att fördela välfärdsvinster. Det behövs en tydlig nationell vision och mål samt en långsiktig resiliens som innebär en beredskap för att hantera framtida strukturella förändringar på arbetsmarknaden. 

Läs mer:

Sverker Sörlin, Sommarprat 2022 >>
Sverker Sörlin, Dagens Nyheter, 20230318,  ”Vi måste föra ett demokratiskt förankrat samtal om vad Norrland ska bli” >>
Sverker Sörlin, KTH, publikationer >>
Publikationer Rikard Eriksson >>
Centrum för regionalvetenskap vid Umeå Universitet (CERUM) >>
Forskningsprojektet – Det nya framtidslandet >>
Madeleine Eriksson, (Re)producing a periphery: popular representations of the Swedish North >>
Riksrevisionen, Granskningsrapport “Etablering av myndigheter utanför Stockholm – små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt (RiR 2023:1)” >>
Andersson, Eriksson och Hane-Weijman ” Växande regionala obalanser” i Ekonomisk debatt nr 8, 2018 >>
Eriksson och Hane-Weijman. Yrkesrummet: En analys av Västernorrlands kompetensstruktur och relativa yrkesspecialiseringar. CERUM-rapport 2020:65 >>

Sidan uppdaterades 2023-06-22