Meny
Växa Krympa 2023 Kajsa & Helena Med Publik V1

Växa eller Krympa

"Växa eller Krympa" är Norrbottens Kommuners kunskapsarena som sedan 2016 fokuserar på länets framtida samhällsutmaningar och möjligheter. Det handlar om hur vi kan hitta områden för samverkan, nya arbetssätt, modeller samt skapa resurser som stärker Norrbotten som ett hållbart län både i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv.


2023 års Växa eller Krympa-konferens

När Växa eller Krympa konferensen hölls i Kiruna den 30-31 maj samlades beslutsfattare och tjänstepersoner från en rad olika organisationer som arbetar med att skapa attraktiva och hållbara samhällen.

Konferensens första dag inleddes av Kajsa Myrberg, förbundsdirektör Norrbottens Kommuner, som tydligt satte ton för konferensen.

Norrbottens gröna omställning omfattar så mycket mer än bara industriell omställning då det förutsätter att hela samhället utvecklas. Det handlar om det sociala och miljömässiga såväl som det ekonomiska. Komplexiteten i utmaningarna följer därefter och det är just detta vi ska diskutera under årets Växa eller Krympa, sa Kajsa.

Moderator Helena Godotter Karlberg tog sedan ordet och bjöd upp utställare från Skolhackaton i Minecraft på scen. Det var klass 5A på Mariaskolan i Gällivare som deltagit i tävlingen och byggt sitt drömsamhälle som utgick från delmålen i Agenda 2030. Eleverna möttes av varma applåder efter att ha presenterat sitt verk för deltagarna.

En röd tråd bland konferensens talare var nödvändigheten av innovation för att driva utveckling trots strukturella begränsningar. Lina Bjerke, nationalekonom vid Handelshögskolan i Jönköping, betonade landsbygdens innovationsförmåga. I anslutning till detta gav Jonas Brändström, avdelningschef samhällsutveckling på Vinnova, information om hur myndigheten kan stödja innovationsprocesser inom kommuner. Niklas Sirén, avdelningschef, projekt och utveckling, Tekniska verken i Kiruna, fortsatte på samma spår genom att berätta om hur Kiruna kommun med stöd av Vinnova arbetat fram Innovationsplattform Kiruna. Plattformen har utvecklats som stöd för utveckling inom och över förvaltningsgränser för att säkerställa god service åt medborgare under en samhällsomvandling.

Ett annat återkommande tema var att undvika historiska misstag för att uppnå en diversifierad och ansvarsfull utveckling i Norrbotten. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan, satte den gröna omställningen i relation till Norrbottens historiska industrialisering som inte varit tillräckligt gynnsam för regionen. Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet, förde sedan publiken vidare med en framåtblick och de skiljelinjer som Norrbotten står inför. Å ena sidan en återindustrialisering som uttömmer resurser och placerar finansiella risker lokalt, å den andra en diversifierad samhällsomvandling och lokal välfärdsutveckling som stärker ett hållbart samhällsbygge. I slutändan kommer det finnas vinnare och förlorare, det är därför viktigt med proaktiv politik från staten som skapar omställningskapacitet och lämpligt fördelar välfärdsvinster.

Konferensens föredrag gav ett brett avstamp till sex valbara seminariepass som berörde aktuella samhällsfrågor och lokala lösningar i länet. I tre spår diskuterades kommunernas möjlighet till:

  • Att hantera varierande intressen inom både markanvändning och samhällsplanering
  • Att möta utbildnings- och kompetensförsörjningsbehov i större och mindre kommuner
  • Arbetssätt för nyttorealisering i värdeskapande verksamhetsutveckling och beprövade erfarenheter att stärka ungas inflytande i samhällsutveckling

Växa eller Krympa konferensen avrundades med en framtidspanel med representanter från politik, statlig förvaltningsmyndighet, intresseorganisation, civilsamhälle och akademi.

I panelsamtalet lyftes bland annat att en frånvarande stat gör att EU vänder direkt till regionerna. Ett större ansvar hos regioner skapar mer ojämlika förutsättningar i och med att de har olika resurser. Norrbotten behöver framöver fortsatt hävda sin relevans för att fortsätta vara i omvärldens blickfång.

Under Sveriges ordförandeskap i ministerrådet under första halvåret 2023 har det funnits ett specifikt intresse och höga förväntningar på det som händer just i norra Sverige – vi behöver se till att bevara det intresset även efter att ordförandeskapet upphört. Vi måste dock bli bättre på att äga vårt narrativ! Det är komplext och vi måste få med alla perspektiv och se till att alla kommer till tals, sa John Kostet, rådgivare North Sweden European Office i Bryssel.
Fråga inte ungdomarna vad de vill ha för att stanna, de vet de inte ännu. Se i stället till att ge dem den bästa tänkbara miljön när de växer upp att så de bär med sig en bild av möjligheter. Det gäller inte minst att ge dem förutsättningarna att både vara delaktiga och samtidigt få en förståelse för vad som är viktig för samhällsutvecklingen, menade Carolina Heimdahl, Regionchef Ung Företagsamhet.

Summering av föreläsningarna och tips på vidare läsning


Under rubriken ”Har den gröna omställningen något välfärdskontrakt?” reflekterar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, prisbelönt författare och kulturdebattör, kring lärdomar från den förra industrialiseringen i norra Sverige och hur historien kan leda oss framåt. 

Rikard Eriksson är professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet och leder ett forskningsprogram som fokuserar på de ekonomiska, sociala och politiska dimensionerna av samhällsomvandlingen. Den övergripande fråga man söker svar på är om samhällsomvandlingen verkligen är hållbar, och i sådana fall för vem?

Systeminnovation och samverkan skapar möjligheter att möta komplexa samhällsutmaningar. På det huvudtemat talade Jonas Brändström, avdelningschef samhällsutveckling vid Vinnova, och Niklas Sirén, avdelningschef, projekt och utveckling vid Tekniska verken i Kiruna.

Lina Bjerke, doktor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, höll den inledande föreläsningen under rubriken "Landsbygdernas utveckling i ett urbaniserat Sverige". Lina har under många år forskat kring utvecklingsförutsättningar i landsbygdspräglade kommuner och vilka dragningskrafter som landsbygder kan ha i ett starkt urbaniserat Sverige.

När satsningar görs för ökad inflyttning och stärkt kompetensförsörjning menade Lina att verklighetsförankrade och långsiktiga strategier är av stor betydelse. De lokala platsbundna värdena och den egna upplevelsen och bilden av samhället där vi bor är av stor betydelse.

Seminarier

Utbildningssystemets utmaningar ställs på sin spets i Skellefteås extraordinära samhällsomvandling.
Ana-Maria Stridsberg Deliv, förvaltningschef Utbildnings- och arbetsmarknad, Skellefteå kommun.

En multifunktionell mötesplats för arjeplogare i åldern 16–99 år.
Nina Lango, projektledare för Lärcentra som multifunktionell mötesplats, rektor för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, och Fredrik Westerlund, utbildnings- och kulturchef, Arjeplogs kommun.

Youth Up North - för fler förutsättningar för unga att bidra i samhällsutvecklingen i landsbygder.
Oliwer Karlsson, programansvarig Youth 2030 Movement samt Wille Dahl, ungdomskonsulent Bodens kommun.

Värdeskapande verksamhetsutveckling.
Anna Pegelow, Senior Strateg, Strateg HUB för innovation och utveckling, Värmdö kommun.

Tillväxt och samtidig omsorg om de mest utsatta - en omöjlig ekvation?
Urban Markström, professor vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet samt Magnus Bergmark, universitetslektor, Umeå universitet.

Markanvändningskonflikter i Sápmi: kan nya planeringsverktyg vara till hjälp? 
Christina Allard, biträdande professor i rättsvetenskap, Luleå tekniska universitet samt Karin Beland Lindahl, biträdande professor i statsvetenskap, Luleå tekniska universitet och forskningsledare på Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum.


Sidan uppdaterades 2023-06-22