Folkhälsa i Norrbotten
Hälsa är en dimension som säger något om en människas fysiska och psykiska tillstånd. Hälsan kan vara både god och dålig, den positiva aspekten av dimensionen hälsa är uttrycket — god hälsa. Motsatsen finns i form av ohälsa och sjukdom. Relationen mellan begreppen hälsa och sjukdom har diskuterats, traditionellt har dessa begrepp setts som motsatser. WHO´s definition: "Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp" betonade dock kvalitativa olikheter mellan hälsa och sjukdom. Det förhållande att människor med kroniska sjukdomar trots en väldefinierad medicinsk sjukdom ex vis diabetes ändå säger att de har en god hälsa har tagits som intäkt för att se hälsa och sjukdom som två olika dimensioner.
Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar därför inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör även vara så jämlikt fördelad som möjligt.
Folkhälsan i Norrbotten
Olika hälsoundersökningar visar att folkhälsan i Norrbotten inte är bra i alla avseenden jämfört med riket i övrigt. Befolkningen belastas av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes bland annat vilket gör att trycket på Landstingets vårdinrättningar ökat markant. För att minska trycket och även kostnaderna för både landstinget och samhället i stort krävs hälsofrämjande och förebyggande åtgärder för att förhindra insjuknande.
Folkhälsoarbete
Det hälsofrämjande arbetet sker i systematiska och målinriktade insatser och åtgärderna kan vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan. De hälsofrämjande åtgärderna sker utanför hälso- och sjukvårdens ramar medans de sjukdomsförebyggande åtgärderna vidtas inom hälso- och sjukvården. Många kommuner väljer att ha politiskt sammansatta folkhälsoråd och tillsammans med landstinget, arbeta strategiskt med folkhälsofrågor genom att ta fram politiskt förankrade folkhälsoprogram som har sin utgångspunkt från de nationella folkhälsomålen men grundar sig på lokala behov. Folkhälsoarbetet involverar oftast flera aktörer såsom kommun, länsstyrelse, landsting, organisationer och föreningar m fl. Folkhälsosamordnaren är den som knyter in de olika aktörerna i ett tvärsektoriellt arbete för att nå uppsatta mål, gör uppföljningar och utvärderingar, välfärdsbokslut mm som ligger till grund för kommande politiska beslut.
Folkhälsoarbetet i Norrbotten
Kommunförbundet i Norrbotten har tillsammans med Norrbottens landsting antagit en folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten för att ge hälsoaspekterna möjlighet att vägas in i beslut på alla nivåer och för att fungera som inspirationskälla i det konkreta folkhälsoarbetet i Norrbotten. En perspektivförskjutning har skett från fristående hälsoinformation och upplysningskampanjer till ett mer strukturellt synsätt och försök att integrera folkhälsan i samhällspolitiken.
Ytterst handlar folkhälsa om vilket samhälle vi vill leva i. Samband finns mellan demokrati, delaktighet, jämlikhet, social trygghet och tillväxt å ena sidan och en bra folkhälsa å den andra. Målet för den nya folkhälsopolitiken är att människors hälsa skall ses som ett av de allra mest angelägna övergripande målen för hela samhällspolitiken.
Läs Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten
(pdf, 3 MB)
För mer information om projektet Folkhälsa i Norrbotten, kontakta Eva-Linnéa Eriksson. För kontaktuppgifter, klicka under bilden till vänster.